Vem är jag?

En banal fråga, kan man tycka. Tills den plötsligt inte är det längre. För många som befinner sig mitt i livet och karriären blir frågan “vem är jag mitt i livet?” plötsligt högst konkret. Den kommer oftast inte heller som en filosofisk fundering utan som en konsekvens.

För att det har skett förändringar du inte valt, du har ett jobb som inte längre passar, du är i en relation som skaver, du har fått en kropp som beter sig annorlunda och känner att det finns en roll du vuxit ur. Du börjar troligtvis märka att mycket av det som varit ”du” har handlat mer om sammanhang än om identitet.

Men.

Det både fina och jobbiga här är att det går att lära känna sig själv igen. Men inte genom att tänka mer på saken. Utan göra  något åt saken. För vad som är du och din identitet hittar du genom att:

• prova nytt
• umgås med andra människor än du brukar
• lägga märke till när du krymper…och när du andas ut
• notera när det känns sant….och när det känns fel.

Många av mina klienter tror ofta att problemet är att de är osäkra på sig själva men problemet är oftare att de har varit väldigt duktiga på att anpassa sig…och väldigt dåliga på att checka in med sig själva. Eller se var deras konturer finns och lära sig säga vad de behöver.

Och ofta händer ingenting dramatiskt alls när du lär dig förstå och uttrycka dina känslor och behov eller göra mer av vad du tycker om. Inget rasar. Ingen försvinner. Men du flyttar dig själv en bit närmare dig själv och det är så vuxenutveckling fungerar.

Så om du är mitt i en omställning just nu och tänker:

”Jag borde veta vem jag är vid det här laget”

Då vill jag bara poängtera att du inte är sen på att hitta din identitet. Du är mitt i processen att upptäcka en ny.

Och om du känner du igen dig så skriv gärna eller hör av dig. Det här är exakt det jag jobbar med.
Att hjälpa dig genom förändring och ofrivillig omställning till ett nytt kapitel där du har huvudrollen i ditt liv igen.