Inspirerad av en online challenge om mindset började jag kika närmre på några återkommande begränsande tankar jag har om mig själv. Ni vet de där tankarna som kommer sekunderna efter den härliga inspirerande tanken eller en riktigt brilliant idé. De där tankarna som skapas av reptilhjärnan för att hålla mig trygg inom zonen för vad den är bekant och bekväm med. Tankarna som får mig att backa, hitta ursäkter eller prokrastinera. Ja, även som utbildad coach kan man faktiskt ha begränsande tankar. Och det är liksom det som är min loop. För om jag ska hjälpa andra måste jag väl vara ”färdig” själv?
Det lustiga är att jag är en sådan som aldrig blir färdig. Jag tänker att jag behöver en kurs till, ha en bättre hemsida, fixa vissa relationer innan jag hjälper andra med deras och känna mig mer strukturerad innan jag öppnar upp mitt mentalt länge planerade gruppcoachingprogram. Det gör att jag bittert blänger på andra som genomför grejer TROTS att jag faktiskt gör saker själv och har klienter som utvecklas upplever och är tacksamma. Eftersom jag inte följer min själsliga inspiration upplever jag att jag sitter fast och börjar ältar gamla tankemönster och skyller mina hinder på omvärlden. Jag stickar fluffiga offerkoftor som prydligt hängs in i färgordning i min mentala garderob. Ihop med massa andra tankeplagg som jag för länge sedan vuxit ur.
En annan lustighet är att ALLA har den här garderoben. Tankeplagg som förmedlar ex:
- Jag är inte bra nog.
- Ingen tycker om mig.
- Jag klarar aldrig något.
- Det finns ingen för mig.
- Jag missar alltid något.
Tänker du någonsin på att till och med de stora gurusarna kontinuerligt måste arbeta på sitt mindset för att fortsätta vara på topp? Problemet är att vi inte ser deras insida. Vi ser bara vår egen och genom den filtrerar vi våra intryck och upplevelser. Vår egen garderob som vi fick med oss från starten i livet och succesivt har fyllt med plagg som på något sätt känns bekant eller matchar med den outfit vi iklädde oss som liten.
Ser du bilden av dig själv i de kläder du hade som liten? Lite för tajta och definitivt begränsande för rörligheten. Det är kanske en abstrakt liknelse men det är inte olikt hur våra gamla tankemönster begränsar vårt sinne. Uppfattningen om att du inte kan tillräckligt eller är hjälplös kanske var sann på ett sätt när du var liten. Men idag kan du alldeles säkert tillräckligt för det du vill göra, annars kan du alldeles säkert hitta en lösning till det, eller hur?
Efter veckans utmaning har jag iallafall nu rensat i den där garderoben jag har. En massa tankeplagg har bytts ut och jag blev skönt inspirerad att teckna denna illustration.
Gillar du detta inlägg så följ Starman Communication | Facebook eller KristinStarman | Instagram för fler tankeväckande poster i ditt flöde.
Fin och tänkvärd text.
Och insikt.
Tack! Det glädjer mig så när det landar rätt och kan bidra till något för någon! 🙂